Nyheter
Medlemmar
Böcker
Aktiviteter
Forum
Recensioner
Logga in
Just nu läses:
 
TitelMig äger ingen
FörfattareÅsa Linderborg
Skriven2007
Antal sidor293
Läst2010-03-26
Vald avRaspberry boy
Omdöme7/10
Datum för diskussion2010-03-26
 
Recensioner
 
Direktoern, Betyg 4/10 sammetskavajer
I "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg får vi följa Åsa och hennes pappa Leif. Leif är en bra pappa men han klarar inte av spriten.

Boken behandlar ett tragiskt ämne som säkert är vanligare än vad man tror. Dock tycker jag att historien är långsam och händelselös. Åsa Linderborgs språk är inte dåligt men inte heller något speciellt.
Att boken blivit så omtalad och fått högsta betyg av både Amelia som av SVT är för mig en gåta.

Mig äger ingen får fyra röda sammetskavajer.
 
Finnen i hamnen, Betyg 8/10 sammetskavajer
EKFS kastar sig in i en prisbelönt bok om Olof Palmes Mecka Västerås! Boken är skriven av anarko-feministernas okrönta hövding Västeråååååååååsssaaaaaa Linderbooorg.

Jag tänker fatta mig kort. Här är beviset nedpräntat i skrift! Min tes har bevisats för att......... Västerås suger!

Som Enköpingsbo älskar man naturligtvis den här boken. Lyteskomik på den allra högsta nivån. Att bara läsa om Punkt gallerian i skrift får mig att skratta så mycket att jag nästan kvävs. Att nåt så sunkigt kan bli så kul!

Man får även möta en feministisk vänsterpartist-morsa som är egoist.

Mer tänker jag ej skriva denna. Jag kräver dock att Raspberry boy läser upp det som står längst ner på sida ? och högst upp på sida ?

 
Mästermannen, Betyg 8/10 sammetskavajer
Detta är berättelsen om fadern och härdarmästaren Leif Andersson - en produkt av en arbetarfamilj bosatt i Västerås. Boken är skriven av härdarmästarens dotter Åsa Lindeborg som ger sin bild av en person som de flesta skulle se som mannen på gatan. Skildringarna i boken är väldigt starka och jag råder svaga personer att läsa något lättsammare. För er andra kan jag varmt rekommendera boken som känns väldigt ärlig på ett rått och naket sätt som inte lämnar någon oberörd.
 
Planekonomen, Betyg 6/10 sammetskavajer
 
Propagandaministern, Betyg 7/10 sammetskavajer
Mig äger ingen av Åsa Linderborg.
I "Mig äger ingen" berättar Åsa Linderborg om hennes uppväxt tillsammans med sin alkoholiserade pappa i 70-talets Västerås. Det är en ganska tragisk historia om än en gripande sådan. Boken känns väldigt ärlig och självutlämnande. Förut såg jag Åsa Lindeborg mest som hon i tv-soffan som inte tyckte som jag. Efter den här boken har jag lite mer respekt och förståelse för henne.
Stundtals tyckte jag Åsas berättelse var riktigt fångande, men ibland kändes det lite trögt att läsa om alla små egenheter hennes pappa haft. Den fick mig dock att tänka till och uppskatta min egen uppväxt lite mer, som om man jämför med Åsas, var väldigt problemfri.
Jag förärar "Mig äger ingen" med 7 stycken sammetskavajer.
 
Raspberry boy, Betyg 8/10 sammetskavajer
Efter att tvingats läsa otaliga böcker i denna bokklubb där menlösa städer som Paris och Stockholm skildras kände jag att det var dags att läsa en bok som utspelar sig i riktig stad för ovanlighetens skull. Jupp ni gissade rätt den staden är Västerås, en riktig arbetarstad till skillnad från fjollträsk och andra bögstäder. Boken vi förärats att läsa är en tillbakablick av Västerås kommunistdrottning Åsa Linderborgs uppväxt tillsammans med sin pappa härdarmästaren Leif Andersson. Åsa fick växa upp med sin pappa då hennes mamma lämnade dem båda för en annan karl och inte ville ta Åsa ifrån hennes pappa. Det är en väldigt självutlämnande bok om en uppväxt tillsammans med en skön lirare till pappa som drömmer om ett klasslöst samhälle utan idioter och jävla idioter. Leif beskrivs till stor del som en mycket rekorderlig och kärleksfull pappa om än med mycket dålig smak när det gäller heminredning och lite att jobba på med intimhygienen. Han hade dock ett väl utvecklat smaksinne för diverse alkoholhaltiga drycker som bara blev mer och mer utvecklat med åren.

Det finns väldigt mycket jag skulle kunna ta upp angående den här boken men istället för att göra det tänker jag bara rekommendera alla att läsa den. Inte bara för att få reda på hur det är att leva i en riktig arbetarstad utan för att det är en jäkligt bra bok.

Den får betyget 8 blå sammetskavajer, jag vågar hädanefter inte dela ut röda kavajer i betyg folk kan ju tro att jag har en tvivelaktig politisk bakgrund då. Man vill ju inte få span på sig.