Nyheter Medlemmar Böcker Aktiviteter Forum Recensioner Logga in Just nu läses:

Titel Världen av igår Författare Stefan Zweig Skriven 1942 Antal sidor 478 Läst 2023-03-29 Vald av Planekonomen Omdöme 4/10 Datum för diskussion 2023-03-29 Plats för diskussion Moldau   Recensioner   Dvärg, Betyg 7/10 sammetskavajer När jag kommit ungefär två tredjedelar in i boken så beskriver författaren Stefan Zweig varför 9 av 10 böcker inte håller måttet. Det är nämligen för att de är för utsvävande, de innehåller onödiga bifigurer och beskrivningar av sådant som inte tillför boken något. Vidare menar han att han själv skriver enkelt och lätt. Det påståendet fick mig att skratta rakt ut. Min första nedtecknade kommentar om den här boken var ”så mycket text och så lite innehåll”. Jag tyckte det enbart var ett rabblande av personer som fladdrade förbi i periferin i Zweigs värld. Men vartefter jag läser så tycker jag att bocken har mycket innehåll ändå. Det är trots allt intressant att få ta del av författarens betraktelser av de skeenden som pågår i omvärlden och hans direkta närhet. Och sett till vad han hinner med att uppleva så är det istället en väldigt komprimerad bok. Han hinner med att uppleva ett millennieskifte, oerhörd utveckling från en omodern tid sett till både teknisk utveckling och av vad som är socialt acceptabelt. Men framförallt lever han över upptakten till första världskriget och därefter första världskriget, mellankrigstiden och upptakten till andra världskriget innan han slutligen avslutar boken några år in i av andra världskriget. Att boken just är skriven under de första åren av andra världskriget, alltså många år innan andra världskriget tog slut ger boken en viss känsla. Han kan ju just bara beskriva vad som tagit världen dit den vid tillfället är och vad som sker där och då och det gör den troligen mer intressant än en utifrånblick på något flera år efter. Bara att ha levt under båda världskrigen och kunna berätta om dem är ju något oerhört intressant. Lite intressant att läsa hans betraktelser av den omoderna värld han växte upp i, skrivna på 40-talet om de första åren av 1900-talet. Vad som uppfattades som modernt och omodernt då. Några detaljer som jag funderade på om hans berättande. Dels det här att han beskriver det mesta som sker, hur han reser, köper hus i Salzburg osv, bor i England enbart beskrivs utifrån honom själv, att han verkar vara ensam. Men så nämns plötsligt i förbifarten hans fru (då de är på besök i Venedig). Lite udda att han nästan helt utelämnat henne i princip hela berättelsen förutom denna händelse och att det i slutet antyds att han har en ny blivande fru. En annan sak jag tänker på är vid det tillfälle då Zweig av en slump får se kejsaren lämna Österrike. Jag får då känslan av att författaren råkat få inblick i, eller snubblat över så väldigt många historiska händelser och personer att tankarna går till hundraåringen (i boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann) som ju slumpvis träffade mer eller mindre alla personer som betytt något för historien och levt under hans livstid. Men det blir kanske lätt så då en livshistoria där man umgåtts med en rad kända författare och konstnärer ska tryckas in på relativt få sidor… För att summera så tycker jag boken inledningsvis var trög men att det växte ordentligt och till slut var riktigt intressant och bra. Betyget blir 7 röda sammetskavajer.   Finnen i hamnen, Betyg 4/10 sammetskavajer Steffe Zweig är tydligen en av de kändare författarna från Europa. Jag har helt missat detta och vet inte om jag hört namnet tidigare. Han blandar tydligen humanism, realism och humor. Spännande tänker jag och börjar läsa. Inledningsvis är boken riktigt bra men redan efter 10 sidor börjar jag ana oråd och få Amos Oz-vibbar. Steffe verkar ha en fäbless för att fokusera på det ointressanta i en historia och att lyckas namedroppa så många som möjligt av sin tids kreddigaste influencers som Rolle Romain, doktor Fågel, Arthur Wienerschnitzler och allt vad de nu hette. Läsaren får på sida upp och sida ner läsa om dessa personers sätt att vara, inte superintressant när man ej vet ett smack om vilka de är. Listor på namn är ett återkommande tema och jag gissar på att cirka 40 sidor av boken bara är olika namn. Det märkliga är att Zweig ibland skrover otroligt bra, när han beskriver inflationen och Hitlers maktövertagande är jag helt inne i boken för att sedan tappa intresset igen när någon lång utläggning om att han köpt något som tillhört Mozart. Steffe verkar fokusera på lite fel saker i sina memoarer tyvärr, hans eget bröllop tillägnas 3 rader medans Beethovens skrivbord och kokbok tillägnas 4 sidor. Det humoristiska i hans skrivande hade jag svårt att hitta även om jag skrattade i cirka 20 minuter åt avsnittet om Beethovens kokbok. Det var bland det tristaste jag någonsin läst. Boken borde få 4 sammetskavajer men då jag ändå lärde mig mycket om första världskriget och hyperinflationen så jag skriver upp betyget till 5.   Mästermannen, Betyg 4/10 sammetskavajer I den märkvärdige boken Världen av igår av märkvärdige Stefan Zweig från 1942 får vi återigen läsa om två högaktuella ämnen, krig och inflation. De krig vi får läsa om främst första och andra världskriget och inflationerna är de i mellankrigstiden. Mest intressant är det att läsa om inflationerna och hur Stefan, för det är en självbiografi, blir bestulet på en kappsäck i Paris, en av de många ställen Stefan bott på. Stefan verkar ha haft det ganska förspänt och reser omkring i världen och träffar en massa kulturikoner och kändisar som Straus och Freud, etc etc etc. Jag betvivlar inte att Stefan har träffat alla dessa kändisar en eller två gånger men det blir väldigt ointressant att läsa om detta eftersom det fyller upp mer än hälften av boken. Bitvis är boken genialiskt skriven och den innehåller många fina skildringar i historien som säkert är helt unika. Jag tycker dock Stefans kändisbloggande förstör bokens helhet och därför landar den endast på fyra sammetskavajer.   Planekonomen, Betyg 5/10 sammetskavajer Världen av igår är Stefan Zweigs självbiografi som skrev strax efter att andra världskriget brutit ut. I boken får vi inte bara följa Stenfans hemland Österrikes formande utan även hur hela världen förändrades. innan första världskriget kunde du resa fritt mellan länder och det var ingen som brydde sig om nationalitet eller religion, i alla fall om man ska tro Stefan. Han verkar ha levt ett bekymmerslöst liv utan brist på pengar. Det gick mest ut på att hänga runt och samla på saker som tillhörde kändisar. Detta förändrades i.o.m. första världskriget och dess efterdyningar. Vi får en tillbakablick i hur de mörka krafterna tog över Europa och även hyperinflationen som drabbade vår världsdel under 20-talet. Stefan verkar ha känt alla som levde under sin livstid och kommer ihåg alla vid namn. Minst sagt Imponerande. Bokens stora brist är nog just detta, allt rabblande av namn på kändisars och hur Stefan blev polare med dessa. Lite tröttsamt men samtidigt är det nog intressant. Ett hänga med Freud och Dali samma dag är ju hyfsat coolt. Det är lite synd att boken är så mastig, För den hade fått et högre betyg om den gjorts lite mer lättillgänglig. För innehåller är ju superintressant. Jag ger trots allt boken 5 kavajer.   Propagandaministern, Betyg 6/10 sammetskavajer Världen av igår är en beskrivning av Stefan Zweigs liv från början av 1900-talet till mitten av andra världskriget. Vi får följa honom i tiden innan första världskriget, mellankrigstiden för att avsluta med andra världskriget. Mycket utspelar sig vid kulturscenen i Wien, men även andra delar av Europa så som Paris och London beskrivs. Språket är bra och boken kan närmast liknas vid ett tidsdokument. Jag tycker de delar som behandlar hur kriget smyger sig på Österrike och Europa är mycket välbeskrivna och intressanta. Zweig framställer sig som en väldigt ödmjuk person i texten men han är väldigt bra på att nämna alla i kultureliten han frotterar sig med, nästan lite skrytsamt. I vissa fall är detta intressant, men på det stora hela blir det ganska segt att ta sig igenom. Jag förärar Världen av igår med sex stycken röda sammetskavajer.   Raspberry boy, Betyg 2/10 sammetskavajer Vilket jävla egocentriskt navelskådande vi precis blivit tvingade att läsa i denna bokklubb. De första 200 sidorna av denna bok är definitivt de tråkigaste och jobbigaste sidor jag tragglat mig igenom sen jag pinande mig igenom Rött och svart. Som tur är så blev boken något lite intressantare när väl krigen drog igång annars hade jag aldrig kommit igenom den. Det krävdes dock inte mycket för att göra boken intressantare. Dock måste jag säga att denne Stefan verkar vara en väldigt väldigt självupptagen man. Här skriver han om sin livshistoria och hans fru som han är gift med under 18 år nämns EN gång och då i förbifarten. Annars är det bara jag jag jag hela tiden förutom i sista sidorna då han tydligen ska gifta om sig. Finns mycket mer skit man skulle kunna skriva om boken men jag vill ärligt talat inte ägna den en tanke till, den får två svaga sammetskavajer i betyg.