|
|
| Titel | Ljuset | | Författare | Torgny Lindgren | | Skriven | 1987 | | Antal sidor | 338 | | Läst | 2020-06-26 | | Vald av | Propagandaministern | | Omdöme | 7/10 | | Datum för diskussion | 2020-06-26 | | Plats för diskussion | Videokonferens | | Musiktema | Pandemi |
| | | |
|
| | | Direktoern, Betyg 7/10 sammetskavajer | Lappri!
Ljuset är en väldigt välskriven bok med en något skruvad historia. Vi får följa huvudpersonerna, och svin, genom pest, masslakt av djur, våldtäkt av sovande gubbe, tidelag och knivslagsmål. Och så finns det kaniner. Väldigt många kaningubbar och kaninkäringar.
Får man oönskat besök i Kadis så kan man lura ut de i forsen i tron att det går att vada över. Det går ej. Eller så kan man ge besökaren till Blasius.
Jag gillar verkligen ljuset. En tragikomisk berättelse om en by där världen tar slut.
Jag ger Ljuset 7 röda sammetskavajer. | | | | Dvärg, Betyg 7/10 sammetskavajer | Min recension har försvunnit innan jag hann digitalisera den så här följer ett försöka att minnas vad jag läst. Recensionen blir därför därefter vilket jag ber om ursäkt för.
Torgny Lindgren har en speciell berättarstil, åtminstone i den här boken. Sävligt tar sig både karaktärer och berättelse fram i denna berättelse om Könik, Önde, Blasius, Jaspar, kaniner och den stora sjukdomen.
Sjukdomen, som i början av berättelsen utplånar nästan hela den lilla byn Kadis, är grunden till hur våra karaktärer sedan försöker kämpa sig fram i livet och tvingas göra saker som de aldrig förr har gjort. Alla sysslor som tidigare hade sin speciella person behöver nu en ny ansvarig. Och då handlar det om allt från att gräva gravar, som tidigare var vikt åt dödgrävaren, ge den sista smörjelsen som prosten gjorde eller bara ta hand om kreaturen, eller kräken som de kallas i den här berättelsen.
Till berättartekniken hör också användandet av bestämd form. Boskapen, eller kräken då, hade kommit tillbaka från skogen där de ätit svampen. Karlarna å sin tur hade ätit siken och sjöfågeln. Det är väl kanske en inte helt unik berättarteknik men den är härlig och funkar väldigt bra i den här berättelsen tycker jag.
Och storyn i sig, som tar sig sakta framåt under en ganska lång tidsperiod på relativt få sidor, är som sagt sävlig och långsam. Men utan att för den sakens skull vara långsam eller på något vis tråkig. Kanske är det karaktärerna och de till synes absurda händelserna som hindrar den från att bli tråkig. För karaktärerna är milt sagt speciella och de gör att jag läser boken i ganska rask takt utan att den för den sakens skulle är något av en sidvändare att tala om.
Jag ger boken Ljuset 7 röda sammetskavajer i betyg.
| | | | Finnen i hamnen, Betyg 8/10 sammetskavajer | Det brukar ju heta att boken är bättre än filmen, men om det görs en film av denna bok tror jag inte att jag vill se den. Författaren orgny spar inte på krutet här direkt! Vidrigheterna som sker i byn Kadis är inte direkt få, och man besparas inte många detaljer. Jag trodde i början att det vidrigaste i boken skulle vara att de drack bävergäll men ack så fel jag hade där. Incest, misshandel, masslakt av djur med mera radas av på putslustigt sätt. Det hela kulminerar i att ett jättelikt svin äter upp ett barn. Huvva! Boken behandlar ett samhälle som drabbas av en pandemi vilket ju verkligen ligger i tiden. De överlevande tappar allt som heter moral och vett. Så här i Corona-tider får man även en del bra tips på att undvika smitta. Man kan t.ex. klä ut sig till ko och ställa sig i en lagård och på så sätt klara sig.
Tyckte jag om den här boken då? Jotack! Torgny är ett geni, att man kan skriva om såna här grisigheter på ett roligt sätt är mästerligt. Det enda som är lite konstigt är att prickar över bokstäver ibland försvann. Käre heter ibland Kare, får heter ibland far etc. Mitt föslag är att bokklubben tar sina penningar och åker på studieresa till Kadis (om stället finns) när aktuell pandemi är över.
8 kaninskinnsbyxor av 10 | | | | Mästermannen, Betyg 7/10 sammetskavajer | I Ljuset får vi läsa om hur en farsot nästan helt utplånar en by i Norrland. Man drar paralleller till spanska sjukan och Covid-19 så det är helt klart en högaktuell bok även om Torgny inte kunde ana så, vila i frid.
Tragiskt tema men Torgny lyckas skriva även detta med någon sorts humor och karaktärerna i boken är helt klart skruvade men roliga.
Jag gillade den här boken och den får sju röda sammetskavajer. | | | | Planekonomen, Betyg 8/10 sammetskavajer | Ljuset utspelar sig i byn Kadis som ligger så långt norrut man kan komma i Europa. Man kan säga att byn ligger i väldens ende. En kärlekskrank gubbe går och hämtar en kaninkärriing i Ume istället för en kvinna. Det är början på denna tragiska berättelse. Sen får alla böldpesten och dör, iaf nästan alla. Det finns några kvar i byn. Alla dessa är riktiga original, även djuren. De personer vi får följa mest är König och Önde, de är varandras motsatser. Önde tar dagen som den kommer och har inte så mycket bekymmer. Det är värre med König, för honom måste allt vara rätt och rimligt. Snacka om att det blir kaos i hans skalle när all dödlighet medför att det blir en himla oreda i byn. Man vet inte ens vilken dag det är då snubben vars uppgift det var ett dra ett streck på en pinne för varje dag som gick också är död. I Ljuset får vi en rafflande berättelse fylld av coola fighter och djur som kan en del trick.
Ljuset är en väldigt lättläst och bra berättelse av en av Sveriges största författare, Torgny Lindgren. Boken får 8 kaninkavajer. | | | | Propagandaministern, Betyg 7/10 sammetskavajer | Ljuset handlar om den lilla byn Kadis i Norrland och vad som händer med den och dess invånare när pesten kommer dit. Historien fokuserar mest på de personer i byn som överlever pesten samt hur dom agerar när det inte finns något samhälle som styr dom. Detta innefattar bland annat incest och tidelag, men även saker som att ställa en gris inför rätta.
Lindgren skriver med väldigt mycket mörk humor. Karaktärerna är med om den ena hemskheten efter den andra, men beskriver det bara med en axelryckning som vilken petitess som helst.
Jag gillar det här. Det skapas en stämning i boken när döden hanteras som att det inte vore något speciellt alls. Den är dock stundtals ganska jobbig att ta sig igenom och kan nästan sägas vara motsatsen till en "feel good"-bok. Jag förärar ljuset med 7 stycken röda sammetskavajer. | | | | Raspberry boy, Betyg 6/10 sammetskavajer | I denna bok får man följa de få överlevande efter att den stora sjukdomen dragit igenom en by i norra Sverige. Det är en bok jag gillar mer nu i efterhand när jag tänker tillbaka på den än när jag faktiskt läste den. För jag hade väldigt svårt att komma igenom boken och kände aldrig ett riktigt sug efter att plocka upp dem. Men nu när jag tänker tillbaka på den så var den ju faktiskt historien om monstergalten Blasius alla kaninerna och de övriga i byn Kadis väldigt bra. Så jag förärar boken med 6 röda sammetskavajer i betyg trots mina problem med att komma igenom den. Den största frågan boken lämnade mig med är dock om Finnen i hamnen har druckit upp all sin bävergäll nu annars kanske han har en mirakelkur mot Corona hemma i spritförrådet.
| | |
|
|