|
| |
| Direktoern, Betyg 6/10 sammetskavajer |
I den här boken får vi följa Jana i de norra delen av landet Sverige.
Som vanligt lovade jag mig själv att skriva recension direkt efter jag läst färdigt boken. Detta skedde ej. Istället läste jag del 2 och glömde bort vad del 1 handlade om. Ja. ja den handlade ju om John, bror och jobbet som hembiträde. Och alkohol. Massa alkohol.
Jag for ner till bror är på gränsen till en mannen på gatan bror. Den är lättläst och spännande och får vem som helst att känna sig kulturell.
Det jag uppskattar med boken är Karin Smirnoffs sätt att skriva. Det är orginellt att ej använda versaler i namn och skriva ihop för och efternamn.
Eftersom jag läste ut del 1 fort och fortsatte på del 2 är många Bokboegar övertygade om att ettan får ett högt betyg.
Den får 6 röda sammetskavajer. |
| |
| Dvärg, Betyg 8/10 sammetskavajer |
Jag for ner till bror, hoppade av bussen vid efyran. eskilbrännströms, sova i gustavianen. modren, oscarssoffan, johanssonshäbre, voj voj.
Boken handlar om Jana som far ner till bror, som heter bror. Om att komma hem till den lilla bygden och allt vad det innebär med gamla minnen, relationer osv. Den är speciellt skriven vilket jag försökte illustrerar i mitt inledande stycke, där namn skrivs utan versaler och ägandeform skrivs ihop som ett ord, som t.ex. eskilbrännströms som alltså syftar på Eskil Brännströms hus.
Jag vet inte om det är tack vare eller trots detta om boken är bra men historien går snabbt fram och är härlig att läsa. Det resulterar i att jag ger boken hela åtta röda sammetskavajer i betyg. |
| |
| Finnen i hamnen, Betyg 8/10 sammetskavajer |
Denna omgångs bok är en riktigt gruvlig norrlandshistoria om janakippo som tar bussen ner till sin hemby för att hälsa på sin bror Bror som tagit till flaskan på heltid. På vögen från bussen går hon vilse och hamnar hos en underlig konstnär som heter John. John fullkomligt badar i personliga problem. Ett är hans tidigare fru Maria som hittats död och vilket förekom att hon legat med en massa olika gubbar i byn. En av dem visar sig vara ICA-handlaren ICAnder vilket inte hans fru MonICA inte blivit särskilt glad över. John, ICAnder och Maria är bara några av alla trasiga människor man får möta i denna odyssé över misär vid Norrlandskusten. Allra skevast är fadrenkippo, en vidrig alkoholist som till slut mycket välförtjänt huggs ihjäl med en skyffel!
Boken är skriven på norrlandsdialekt vilket säkert en del av de medlemmar i klubben med mer språkpolisaktig-inriktning lär rasa mot. Jag själv tycker att detta var ett järvt grepp som författaren rodde hem.
Gillar du feelgood-romaner är detta verkligen inte boken för dig. Jag gör inte det men tycker kanske att det var lite väl mycket misär ibland och jag tror dessutom att det är omöjligt att få en treåring att räfsa gö på ett kvalitativt sätt. Betyget blir dock högt, för trots all misär finns en visserligen VÄLDIGT mörk men ändå rätt kul humor inbakad. Jag ger därför boken 8 underställ.
PS. Om man även ska nominera bokboeg så faller min röst på den bokboeg som figurerar i Planekonomens sensuella ål-dikt från förra mötet. |
| |
| Planekonomen, Betyg 9/10 sammetskavajer |
| Jag for ner till bror är en av de mest udda böckerna vi läst i EKFS, Den är skriven på norrländska, namnen är hopskrivna och det saknas kommatecken. Sjukt jobbigt i början men sen kommer man in i boken. Berättelsen är mycket intressant och vi får följa huvudpersonen Jana när hon åker hem till sin alkoholiserade bror. Allt är misär och väldigt norrländsk. Incest, djurplågeri, fylleri och mord. FANTASTISKT BRA,. Jag ger boken 9/10 |
| |
| Propagandaministern, Betyg 8/10 sammetskavajer |
Jag for ner till bror handlar om Jaana som flyttar tillbaka till sin barndomsby Smalånger för att bo med sin bror. Under berättelsen bygger Karin Smirnoff upp nutidens karaktärer i byn samt ger oss tillbakablickar till sådant som skett under Jaanas och hennes brors uppväxt.
Språket är ganska eget. Jag brukar inte gilla när författaren använder egna typer av språkregler i vanliga fall, men här tycker jag det funkar. Boken riktigt andas norrländsk dialekt.
Jag tycker att den fåordiga norrländska stilen med supande gubbar kan ha ett lite nostalgiskt skimmer över sig i vanliga fall, men efter att ha läst den här boken är man inte så sugen på något i närheten av den ångesttillvaro som beskrivs.
Boken i sig gillar jag dock skarpt och förärar den med 8 stycken röda sammetskavajer. |
| |
| Raspberry boy, Betyg 7/10 sammetskavajer |
Jag for ner till bror - Karin Smirnoff
Min första tanke när jag hörde det här bokvalet, av en bok och författare som jag aldrig hört talas om, var äh säkert någon lättsmält humoristisk feel good bok i stil med hundraåringen. Ack vad fel ens förutfattade meningar kan ha. Det här är så långt ifrån en feel good roman man kan komma. Nej här blandas det friskt med incest, alkolholism och våld uppe i en håla någonstans i Sveriges norra breddgrader. Det är en mycket bra bok med ett väldigt speciellt språk. Den enda invändning jag har vilket drar ned betyget lite grann är att det blir lite väl många invecklingar för att historien ska kännas trovärdig. Jag förärar den med 7 röda sammetskavajer. |
| |